Ace Of Base släpper gammal skåpmat
För några veckor sedan släpptes första singeln från nya albumet med Ace Of Base. Albumet heter "Hidden Gems" och lanserades som ett nytt album med alla orginaldeltagarna. Det visade sig dock vara ett samlingsalbum med outgivna låtar och B-sidor från en del av bandets tidigare singlar.
För några veckor sedan släpptes första singeln från nya albumet med Ace Of Base. Albumet heter "Hidden Gems" och lanserades som ett nytt album med alla orginaldeltagarna. Det visade sig dock vara ett samlingsalbum med outgivna låtar och B-sidor från en del av bandets tidigare singlar.
Ace Of Base slog igenom 1992 med singeln "All That She Wants". Låten producerades av Denniz Pop i Swemix Studios i Stockholm och blev en megasuccé. Ingen hade trott att efterfrågan på singeln skulle bli så stor, vilket resulterade i långa väntetider för skivaffärerna att få fram tillräckligt många exemplar. Jag väntade i 3 månader på mitt eget. Denniz Pop skulle snabbt bli en högt rankad producent och producerade både albumet "Happy Nation", den amerikanska versionen "The Sign", och "The Bridge". "The Bridge" producerades tillsammans med Max Martin i den nybyggda Cheiron-studion.
Denniz Pop skapade bandets signatursound och efter hans död 1998 försökte bandet desperat återskapa det framgångsrika konceptet. Detta gick mindre bra. "Happy Nation" och "The Sign" är fortfarande bandets största framgångar.
Det första som slog mig när jag lyssnade på det nya albumet är att låtarna inte är ny mixade. Detta beror med största sannolikhet på att inspelningarna inte sparats annat än på de låtar som faktiskt producerades för albumen. Låtarna är låtar som tidigare inte varit bra nog för att ta med på de tidigare albumen samt ett antal B-sidor. Eftersom bandet inte har varit komplett sedan 2007, då Malin Berggren valde att bli en passiv medlem i bandet, är alla låtarna på albumet "Hidden Gems" inspelade mellan 1991 och 2005. Därför kan man med gott samvete säga att alla originalmedlemmarna är med. Låtarna i sig, som inte var bra nog för tidigare album, är helt klart inte bättre idag. Med en ljudbild som i många fall påminner om demoproduktioner från 90-talet känns det inte kul alls.
Givetvis kommer alla hängivna fans att köpa albumet för att ha det i sina samlingar, men det finns ingen större risk för att några av låtarna kommer att spelas flitigt på radio eller generera några stora spelningar. En del kallar detta album för bandets sista och jag är beredd att hålla med. Idag gör många band häftigare produktioner direkt i sina laptops.
Ace Of Base slog igenom 1992 med singeln "All That She Wants". Låten producerades av Denniz Pop i Swemix Studios i Stockholm och blev en megasuccé. Ingen hade trott att efterfrågan på singeln skulle bli så stor, vilket resulterade i långa väntetider för skivaffärerna att få fram tillräckligt många exemplar. Jag väntade i 3 månader på mitt eget. Denniz Pop skulle snabbt bli en högt rankad producent och producerade både albumet "Happy Nation", den amerikanska versionen "The Sign", och "The Bridge". "The Bridge" producerades tillsammans med Max Martin i den nybyggda Cheiron-studion.
Denniz Pop skapade bandets signatursound och efter hans död 1998 försökte bandet desperat återskapa det framgångsrika konceptet. Detta gick mindre bra. "Happy Nation" och "The Sign" är fortfarande bandets största framgångar.
Det första som slog mig när jag lyssnade på det nya albumet är att låtarna inte är ny mixade. Detta beror med största sannolikhet på att inspelningarna inte sparats annat än på de låtar som faktiskt producerades för albumen. Låtarna är låtar som tidigare inte varit bra nog för att ta med på de tidigare albumen samt ett antal B-sidor. Eftersom bandet inte har varit komplett sedan 2007, då Malin Berggren valde att bli en passiv medlem i bandet, är alla låtarna på albumet "Hidden Gems" inspelade mellan 1991 och 2005. Därför kan man med gott samvete säga att alla originalmedlemmarna är med. Låtarna i sig, som inte var bra nog för tidigare album, är helt klart inte bättre idag. Med en ljudbild som i många fall påminner om demoproduktioner från 90-talet känns det inte kul alls.
Givetvis kommer alla hängivna fans att köpa albumet för att ha det i sina samlingar, men det finns ingen större risk för att några av låtarna kommer att spelas flitigt på radio eller generera några stora spelningar. En del kallar detta album för bandets sista och jag är beredd att hålla med. Idag gör många band häftigare produktioner direkt i sina laptops.