Musik på mötesplatser

Jag tillbringade gårdagen i Hufvudstaden. Möten, människor och bilköer i en härlig blandning. Allt oftare sker möten utanför den ordinarie kontorsmiljön. Istället för att sitta på kontoret så går man ut, till kaféet eller till restauranger och har sina möten. Ett kafé är med andra ord inte bara ett kafé längre utan även en mötesplats där kontakter knyts och affärsavtal sluts. Ibland, eller till och med ofta så undrar jag om kaféägarna själva vet det?

Kaffet på bilden har inget med inlägget att göra, den är gjord av blogginläggets författare och serveras alltid till väl genomtänkt musik :-)

Under gårdagens två möten upplever jag två stora olikheter. Om man bortser från att (eller ska man göra det?) det första stället har en tuggummituggande tjej i 20årsåldern bakom disken. Hon bryr sig mer om sina kompisar vid sidan av disken än oss som vill beställa. Det vi får serverat, eller mer slarvigt upplagt i en hög, är inte särskilt bra. Kaffet är för varmt, bakverken allt annat än nyproducerade och borden visar tydliga spår av vad dom förra gästerna åt och drack. Vi hamnar under en högtalare, musiken är skränig, störande och påträngande. Det är svårt att hålla fokus på samtalet, vid varje låtbyte ser man hur övriga gäster ger högtalarna mer uppmärksamhet än sina fika/mötes kamrater. Vi lämnar stället, ofokuserade och inte särskilt nöjda. Om jag kommer att gå tillbaka? Nope.

Det andra mötet är det första mötets motsats. Snygg genomtänkt miljö, tjejen bakom disken verkar faktiskt vilja veta hur vi mår när hon frågar! Hon ger tips om vad hon tycker passar att äta till det vi valt att dricka. Det vi får serverat är bättre än på första stället. Borden är rena, trots att vi vet att kaféet är välbesökt vid den här tiden på dagen. Stolarna är sköna, musiken genomtänkt, den finns där men vi märker inte så mycket av den. Den är skönt mixad och ljudnivån är densamma under hela mötet. Vårt affärssamtal avbryts när samma tjej som serverade oss kommer och frågar vad vi tycker om det vi ätit. Hon berättar samtidigt om kaffet som dom nyss fått in, hur bra det är som espresso. Strax efter vi har sagt: Jaha, så har vi fått dom serverade vid bordet, och ja dom små enkla espresso vi fick var fantastiska. Vi lämnar kaféet, får ett: Hej då på er, välkomna tillbaka från tjejen bakom disken, artiga som vi är svarar vi också Hej då! När vi öppnar dörren är vi väldigt nöjda, både med mötet och med servicen, kaffet och musiken. När första foten sätts i trottoaren utanför så har till och med solen börjat lysa.

Pär Johansson, MusicPartner

Foto: MusicPartner